Laholms teater – en historik

Teater och spritbutik

Teaterns tillkomst har en rätt udda bakgrundshistoria. I början av 1910-talet lades en motion till stadsfullmäktige att staden borde uppföra en konsertsal. I samma veva hade Laholms spritbolag bett stadsfullmäktige om en ny och större butik, vilket tidens nykterhetsivrare bestred. Detta resulterade i en politisk kompromiss där de två förslagen förenades i en nybyggnation vid Hästtorget som fick inrymma både spritbutik och teatersalong. Spritbutiken, sedermera Systembolaget, tilldelades det nedre planet och teatern det övre.

Uppdraget att rita och designa byggnaden gick till arkitekt Per Lennart Håkansson som hade utbildat sig i USA. Möjligen kan det förklara teaterns mer sparsmakade stil, som skiljer sig en aning från Laholms andra byggnationer vid tiden.

Gudrun Brost debuterar

På teatern utvecklades den amatörskådespelargrupp som utöver att sätta upp lokala revyer även deltog i borgmästare Axel Malmquists årliga ”Lagaholmsspel” (1933–1968). Mest berömd från stadens revyscen är Gudrun Brost, som debuterade på Laholms teater och senare skördade stora framgångar som skådespelare i produktioner av bland annat Karl Gerhard och Ingmar Bergman. Den 26 januari 1934 skrev Hallandsposten såhär efter Gudruns debut i Laholm: ”Bland allt annat som är bra i Laholmsrevyn av anno 1934 är en ung dam, Gudrun Brost, som väl mest fängslar genom sitt dansanta uppträdande. Hon visar sig emellertid ha, utom de yttre förutsättningarna, något som får betecknas som stora ’Det’.”

Laholms Stadsteaters Biograf

Den 16 september 1915 öppnade ”Laholms Biografteater” i godtemplarsalen i Gamleby, Laholms äldsta stadsdel. Tre år senare döptes den om till ”Gröna Kvarn”, möjligen för att tydligt skilja verksamheten från ”Laholms Stadsteaters Biograf” som startade upp 1915 i teatersalongen. Gröna Kvarn och Stadsteatern konkurrerade om den lokala filmpubliken under lång tid. Teatersalongens läktare kom att bli en konkurrensfördel, där minderåriga tilläts ta plats i smyg av vänligt sinnade biljettkontrollanter, trots märkningen ”barnförbjudet”.

Lördagen den 22 november 1930, nästan tio månader efter Halmstad, var det ljudfilmspremiär i Laholm. Stadsteatern hann först med en fullsatt visning av Dig har jag kär (Dich hab ich geliebt) från 1929, en av Tysklands första ljudfilmer. Händelsen fick några mindre notiser i lokalpressen. Utöver nyhetens förväntat falnande behag omgärdades premiärvisningen av tekniskt strul. Besvikelsen kanaliserades av signaturen »Petit» i tidningen Sydhalland måndagen därpå: ”Filmen har tydligen omfattats med stark kärlek av folk på andra platser, ty den kopia vi fingo se och höra här var mer än lovligt skamfilad, vad beträffar såväl bild som ljud. Skall det bli mera ljudfilm i fortsättningen, får man hoppas denna blir bättre. Annars nöja vi oss mer än gärna med den stumma konsten”.

Nyinvigning 1995

Den 5 mars 1995 återinvigdes Laholms teater efter en omfattande restaurering. De vackra väggmålningarna, det välvda taket och de eleganta takstuckaturerna togs fram igen efter att ha varit dolda bakom en funktionalistisk och energibesparande ombyggnation från 1950-talet. Restaureringen blev möjlig tack vare den så kallade ”Hallandsmodellen” – ett unikt projekt där arbetslösa byggnadsarbetare får lära sig att restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader under parollen ”rädda jobben, rädda hantverket, rädda husen”.

Till återinvigningen hade den Våxtorpsfödde musikern Dick Gustavsson samlat några av Sveriges bästa symfoniker, och skådespelaren Johannes Brost läste Theo Lundbergs prolog från 1913. ”Det var världsklass när teatersalongen invigdes” konstaterade Laholms Tidning dagen efter.

Kompletteringsfakta: Laholms teater ligger vid Hästtorget i Laholm och har 230 platser (140 på parkett, 90 på läktaren).

Linus Lundberg, kommunikatör, kultur och turism, Laholms kommun