Einat Amir

Someday My Work Will Return To You, Even If I Myself Cannot Return (2025, video)

Under de senaste tre åren har jag varit överväldigad av folkmordets fasor och nationalismens uppgång. Det här konstverket uppstod ur den känslan. Det började från en plats av förödelse. Jag kände mig kreativt förlamad och hade svårt att skapa konst som på något sätt kunde svara på den rådande samhällsutvecklingen. Jag kämpade för att hitta min egen röst, och började att söka efter andra som kanske kunde uttrycka den tillsammans med mig.

För den här filmen bjöd jag in kulturarbetare som lever i exil, från Ryssland, Israel, Ungern och Turkiet, att reflektera över vad det innebär att göra sig hörd när ens hemland blir moraliskt oigenkännligt. Jag frågade dem, och samtidigt frågade jag mig själv: hur kan man fortsätta att göra sig hörd under sådana förhållanden, och är det någonsin möjligt att verkligen lämna sitt ursprungsland bakom sig?

Konstverket är inspirerat av Thomas Manns enastående texter. Under andra världskriget, då Mann levde i exil, spelade han in antinazistiska radiotal för BBC, som sändes från USA till Tyskland. Talen syftade till att varna allmänheten, motverka propaganda och förespråka demokratiska värderingar. Långvågsöverföring säkerställde att budskapen kunde nå vanliga människor i Tyskland. Jag återvände till denna handling som både inspiration och konceptuell utgångspunkt för mitt arbete.

Filmen sammanför samtida vittnesmål med utdrag ur Manns sändningar, vilket skapar en mångbottnad dialog om censur, ansvar och kommunikationens gränser. Min egen erfarenhet av kulturell exil, och min längtan efter dialog över gränserna, har format denna process.

Filmen utvecklades under residenset I vågsvallet (2025) och skapades på Grimeton radiostation. Att tillbringa tid där formade verket på djupet. Platsen fungerar både som infrastruktur och ett konceptuellt rum, där avstånd, mediering och mottagning blir påtagliga. När jag vandrade bland Grimetons radiomaster blev jag smärtsamt medveten om hur meddelanden färdas och hur mycket som går förlorat, förändras eller aldrig når fram.

Verket reflekterar kring vad som förblir när en förskjutning uppstår och vad som fortsätter att cirkulera i frånvaron. Det ställer frågan om ett budskap någonsin verkligen kan nå sin destination, och vad det innebär att fortsätta tala om orättvisor, även när det innebär att man aldrig kan återvända hem.

– Einat Amir

Einat Amir är en multidisciplinär konstnär baserad i Finland vars praktik utgår från videoinstallationer och performanceverk med inslag av vetenskapliga experiment inom socialpsykologi som undersöker emotionella, sociala och politiska aspekter av vardagskommunikation mellan individer och grupper.

https://www.einatamir.com/

Residenset I vågsvallet (2025, Varberg kommun) undersökte, med utgångspunkt i världsarvet Grimeton Radiostation, den brusande oavbrutna rörelse av översättningar som utgör en komplex och grundläggande del av mänsklig interaktion, transnationella strömmar och förbindelser. Genom video, foto, ljud och collage lyfte konstnärerna fram röster, rytmer och fragment av både motstånd och hopp, sånger och drömmar om frihet, och ekon av röster som vägrar tystna.