Hallands äldsta bruksort

På 1830-talet tillkom ett handpappersbruk, vilket vid förra sekelskiftet stöptes om till en pappersmassetillverkning i större och industriell skala. Det var också då den samhällsmiljö vi ser idag växte fram. Under 1900-talet expanderades bruksmiljöerna med sågverk, gjuteri, spånskive- och snickerifabrik.

Samhällsmiljön av idag är präglad av avtrycket som storindustrin (sulfitmassabruket) lämnat, den som kom runt 1900. Det var då befolkningen också mångdubblades när yrkeskunniga industriarbetare strömmade hit från olika landsändar.

Massaperioden varade i mindre än 50 år. Verksamt i bruksmiljön som storindustrin skapat fanns från 1940-talet och framåt olika tillverkningsindustrier; leksaksfabrik, mekanisk verkstad, sågverk, gjuteri, inredningssnickeri mm. Av dessa är det enbart snickeriet som idag fortfarande är i gång.

Av den ursprungliga bruksmiljöns byggnader står betydande delar kvar som lämningar under olika grader av förfall. På senare år har den dock väckt intresse för besöksnäringen, genom tillkomst av restauranger, bageri och hotell.

Variationen av verksamheter på orten har präglat dess innevånare. Rydöborna har fått vänja sig vid förändringar, ibland omvälvande. Det berättas exempelvis hur villrådiga bruksarbetarna var när de efter nedläggningen 1945 erbjöds nytt jobb med att snida och montera ihop små leksaksbilar i trä, i stället för att som de var vana vid koka timmerstockar till pappersmassa.

Årstidsskiftningarnas vattenbrist, vikande konjunkturer och arbetskonflikter kunde också i långa perioder stoppa maskiner och fabriksaktiviteterna, varför Rydöbon haft beredskap och fått lita till uppfinningsrikedom för att i skiftande lägen klara sin försörjning.

Folkrörelserna och föreningslivet har haft och har fortfarande en stark ställning i Rydöbruk. Det bor idag drygt 400 invånare på orten – alltjämt svingande mellan en slags upp- och nedgång för samhället.

Text: Lennart Hildingsson, journalist och processtöd till konstnärerna under residenset.