Platsen Hylte

Lennart Hildingsson:

Hylte kommun har fått finna sig i att vara klämd mellan storheter: Kust–inland, Småland och Halland, glesnande glesbygd–expansiv region. Den omges av fyra andra kommuner, alla betydligt större än Hylte.   Men samtidig som befolkningen i stort präglas av små tal, råder motsatsen på individuell nivå. Här jobbar man med stora och tunga maskiner: I skogen, på pappersbruket – vilket är ett av Europas största av sitt slag – sågverket och på metallgjuteriet. Här möts man på torget, på Systemet och på fiket klädd i funktionsplagg med Stora Ensos, Ages eller Deromes bolagslogga påsytt på ärmen. Annat vore farligt nära snobberi.

Arbetet är stort. Och viktigt. Likaså arbetsplatserna. De formar tillhörigheten för Hylteborna, vare sig man har en anställning på ”bruket” eller går arbetslös – oavsett status kan man hantera en vinkelslip. Ord som ”eftermiddagsskift”, ”x-vecka” och ”råbockajakten” är markörer i samtalen som avgör om du hör hemma här eller inte.

Marinerad i dessa styrkebyggen får Hyltebon sin känsla av frihet och hon/han känner sitt bidrag till samhället.

Trots hemmatillhörighet och vi-känsla spretar rötterna. Många Hyltebor är första till femte generationens invandrare i en vid bemärkelse genom att morfars far kom hit i början av 1900-talet för arbete på någon av bruksorterna eller i skogen. De kom från andra industrisamhällen i Syd- och Mellansverige. Under seklets senare del också från Jugoslavien, Grekland och Finland samt – under det sista skälvande decenniet – från Balkanländerna. Också dessa senare människor assimilerade sig: en före detta polis från Mostar blev elektriker, en konserthusklarinettist från Bukarest blir gjuteriarbetare.

Idag är andelen asylinvandrare i Hylte bland den största i Sverige.   Platser – människor, de stöps ständigt om när tiderna växlar. Men formen de smälts samman i är hela tiden densamma: ett hopklämt och nederbördspräglat vackert stycke av vårt land, med skogar och sjöar ömt omslingrande varandra – i kanten av det Sydsvenska höglandet.

Nathalie Ruiz:

Som scenkonstnär och dansaktivist har jag hittat en plats där man kan andas, tänka och skapa på ett annorlunda sätt med stor inspiration från den underbara naturen och med de färgstarka personligheterna i Moving Torup-gruppen och i Hylte kommun.

En kultur där man bor! Ett rikare kulturliv på små orter! En Dans för alla! Det är några av mina motton.