Hierarchy of needs / Dialog Monolog – Ida Gavois

Ida Gavois

Under mitt första möte med Tegelbruket 6 fick Ida Gavoid en stark känsla av att vandra runt bland scener.

Träd och växtlighet reser sig runt de asfalterade rum industrin som en gång funnits där bildat. Dessa tomma ”scener” i form av kvadrater och cirklar är giftiga i grunden, potentialen i platsens placering ses av många men är samtidigt till viss del låst i bristen på sanering. Platsen fick mig instinktivt att tänka på filmen Dogville.

I Dogville får vi följa en stad under en tid där den moraliska kompassen skenar. På Tegelbruket 6 ser vi ett ”efter”. Scenen är tom och den moraliska kompassen står och ser oss i ansiktet.

Min utgångspunkt har varit att ställa mig frågan: Om ”naturen” kunde prata vad skulle den säga kulturen, hur ser den på oss, vårt förhållande? I kulturens strävan efter utveckling har människan rättfärdigat att se sig som avskild den natur vi är beroende av. Den natur vi själva tillhör. Det finns en hierarki av behov. Vi lever av och på varandra. Våra behov går åt båda håll om man ser till allts vilja att leva. Det kanske är ok att ta, men då måste jag också ge? Vad ger människan tillbaka, hur och vilkas behov tillgodoses och vad blir konsekvenserna? Vems moraliska kompass ska styra och efter vilka värden?

Jag har med grund i dessa frågor skissat på en dialog eller snarare monolog mellan ”Natur” och Kultur. Dialogen kommer från platsen. Hierarchy of needs – en dialog, eller snarare monolog, skulle lika gärna kunna läsas av de förbipasserande som en diskussion mellan två personer, eller en förvirrad persons samtal med sig själv? Kanske går den spricka vi skapat genom att ställa oss över naturen igen i alla relationer? En persons behov som ska samspela med en annans inom samma enhet. Den gräns stålstaketet runt Tegelbruket 6 utgör, symboliserar för mig den avgränsning som tydligt visar vad vi för tillfället har valt som aktivt i vår strävan mot utveckling. Jag ville se platsen ur ett annat perspektiv än den mänskliga blicken och valde därför att fotografera de små ”scenerna” med drönare ovanifrån under min process. Jag vill placera verket innanför Tegelbruket 6 inhägnad, i en av de ”scener” som ligger parallellt med den gångväg som leder till småbåtshamnen.

Utdrag ur: Hierarchy of needs – en dialog, eller snarare monolog:

– Jag är så jävla trött på att inte du säger någonting, det är bara jag som pratar hela tiden.

– Du säger att jag har förändrat dig, du har förändrat mig, jag känner inte igen mig själv, det är någonting som saknas jag känner mig inte hel någonstans.

– Jag går nu.

– Vadå vart ska jag gå?

– Vadå, jag har väl alltid lyssnat? Jag vet att du inte är bra på att prata, jag har väl alltid lyssnat, jag lyssnar. Vadå inte ser? Ser vem du är, se vem vi är?

– Men de är väl klart som fan att man lyssnar mer på orden. Glömt bort? Vadå glömt bort hur man kommunicerar? Det är ju fan bara jag som kommunicerar hela jävla tiden. Nu går jag.

– Vadå vart ska jag gå!

Text och bild: Ida Gavois

Ida Gavois är född i den lilla byn Mellansel i norra Sverige men bor och verkar numera som konstnär i Falkenberg. Parallellt med genomförandet av residenset har hon bjudits in att reflektera över Tegelbruket 6.