Gruebäckens anatomi – Mandi Gavois

Vad utgör platsen? Det är ofta så jag initierar mina projekt, så även denna gång. Avgränsa, rama in och välja perspektiv. Reducera eller addera?
Är gruebäcken själva bäcken, det den omgärdas av eller både och? Är bäcken något i sig själv? Kan den tala om något annat än sig själv? Vad upplever jag genom mina ögon och genom kamerans sökare, som jag valt som verktyg?

Mitt eget och ungefär 80% av Falkenbergs dricksvatten kommer från Ätran som Gruebäcken mynnar ut i. I mina första besök längs Gruebäcken tog omgivningen över, bäcken krympte av den mänskliga närvaron. Platsen inverterades, ju mer jag stirrade på bäcken, ju mer såg jag omgivningen. Likt många andra platser delas området av gränsdragningen som i detta fallet bäcken utgör. Hyresrätter på ena sidan och villor på den andra. På andra platser kan det vara mänskliga ingrepp som motorvägar, järnvägsspår osv. som utgör gränsen. På den nedre halvan delar bäcken två bostadsområden och i den övre halvan blir bäcken en naturlig gräns mellan något som kan liknas med “naturskog” och Willys.

Är det samma bäck på bägge halvor? Perspektivet blev bäckens. Vad händer när omgivningen utesluts? Har bäcken ett egenvärde bortom biotopskydd och promenadstråk? Skulle det närmsta området runt bäcken som idag bitvis ger en känsla av att vara övergivet bli mer som en park, skulle det som lever i bäcken försvinna. De är beroende av skuggan och det ekologiska systemet som den skapar, berättar Lena Berglund, arkeolog på länsstyrelsen, för mig när vi vandrar upp längs bäcken.

Jag behöver köpa mig ett par ordentliga stövlar. Väl nere i bäcken händer något. Bäckens olika temperament blir tydligare. Stativet sjunker djupt på sina ställen även om det ser grunt ut. På vissa ställen har sidorna förstärkts mot erosion med stenkross eller betongblock och ofta naturligt med trädrötter. För att förbinda de bägge sidorna om bäcken finns det ett par vägtrummor, längre upp försvinner bäcken helt i kulvertar för att kort visa upp sig vid tågstationen likt ryggen på ett vattendjur i vattnet.

En ny detaljplan på Sloalyckan har varit på tal i flera år och nu har de första stegen i planarbetet tagits fram, läser jag i Hallands Nyheter. Det finns en önskan om att bygga om hela området för att öka tryggheten och “ta bort miljöer som skapar förutsättningar för kriminell verksamhet, säger Per Svensson (S)”. När bäcken var i vägen för lantbruk och byggplaner kulverterades den. Grundvattnet och tillrinningen finns kvar. Hur kommer Gruebäcken värderas? Kommer det bara vara omgivningen som speglas i vattenytan?

Text och bild: Mandi Gavois

Mandi Gavois är konstnär och verksam i Falkenberg. Parallellt med genomförandet av residenset har han bjudits in att reflektera över Gruebäcken.