Naturen talar

11 april 2022

AIO: Till din ljudvärld bjuder du ofta in medaktörer, som förutom människor också kan vara exempelvis insekter och hackspettar. Vilka sådana medaktörer hoppas du träffa på i Laholm och till vilken sorts ljudande spekulativa samarbeten vill du bjuda in dem till?

Jan Carleklev: Kanske är det snabba svaret att jag vill lyfta de röster som vi av olika anledningar inte hör. Det kan vara för att deras röst är så svag så att de behöver hjälp med förstärkning, eller så är de av någon anledning på väg att försvinna och kommunicerar på ett sätt som vi människor inte kan uppfatta eller är förmögna att läsa av. Det pågår ständigt kommunikation som vi människor inte förstår eller kan uppfatta. Tyvärr talar naturen allt för ofta över våra huvuden.

Möjliga medaktörer är insekter, fiskar eller växter. Tänk alla skalbaggar som kämpar ute på åkrarna. Vad har de att säga? Eller fiskarna som letar sig in i Lagan från havet, de måste ju ha fantastiska reseäventyr att berätta. I arbetet med Mellan Regnen ser jag också möjligheter att samarbeta med regn och lera. Vad är det som leran ute på åkrarna på Laholmsslätten har att säga, som vi inte förstår ännu? Jag har redan skapat Skogsorkestern utanför Umeå och Insektskörer på olika platser i Sverige. Kanske är tiden nu inne för Lerkören att göra entré och börja sjunga sina leriga sånger för oss.

AIO: Översättningar och enträgna försök att förstärka det som vi annars inte kan höra eller se är återkommande i ditt arbete. Vad är det som lockar dig till att åskådliggöra, lyssna till och ge röst till de här ohörda rösterna?

JC: Jag vill skapa möjlighet för människor att beröras och tilltalas av världen. Ordet “tilltalas” har egentligen flera betydelser, men klart är att vi behöver lyssna för att kunna tilltalas. Som vuxen märkte jag att jag lämnat kvar delar av min nyfikenhet på olika platser under min uppväxt och att jag inte lyssnade tillräckligt noggrant längre. När det gick upp för mig insåg jag att nyfikenhet är något som måste vårdas. För mig handlar nyfikenhetsvården mycket om att ”främmandegöra”, eller ”märkvärdiggöra” min omvärld. Det innebär att göra det kända okänt, att försöka titta på saker och skeende ifrån nya perspektiv. Jag tänker att dessa olika perspektiv skapar nya erfarenheter som vi lägger till vår förståelse av vår omvärld. Det är som små byggstenar vi använder i vårt personliga kunskapande. Kunskap och förståelse är så viktigt i vår komplexa värld. Det vi inte förstår kan vi inte ta hand om.

Jag vill visa upp saker som jag tycker är viktiga och som jag tror att andra kan ha nytta av att förstå. För mig är det inte intressant att förmedla just min förståelse av saker och ting. Eller rättare sagt – den går inte att förmedla. Förståelse måste utgå ifrån varje enskild persons horisont. Men det som jag lyfter upp och visar har möjligheten att bli en del av någon annan persons förståelse. Jag vill väcka en längtan att vara i och med världen.

AIO: Du berör grundläggande, livsavgörande frågor kring vår mellanartliga samexistens men gör det med en underfundig lekfullhet. Kan du berätta mer om humorn i din konst?

JC: I de ofta ”seriösa” och komplexa sammanhangen som jag arbetar uppstår inte sällan ganska komiska situationer. Humorn är ett sätt att skapa självdistans. Men det ligger mycket i det du säger, att humorn är ett sätt att avdramatisera och kanske göra min konst lättare att närma sig och relatera till. Det är ett anslag som jag gärna använder. Ta till exempel Insektskören och arbetet med att skriva insekternas eget rekviem, alltså en dödsmässa. Det arbetet är en deltagandeprocess som jag inte kan göra själv, det gör jag tillsammans med andra människor – där vi spekulerar kring hur det sådant rekviem skulle kunna låta och vad det skulle berätta om i librettot. I detta arbete utvecklas ständigt hur jag iscensätter de samarbetena och det är hela tiden en balansgång mellan allvar och humor.

Målet med Insektskören är inte att tala om att många insekter är på väg att dö ut, den insikten får publiken på köpet. Mitt mål är att skriva om berättelsen om vad insekterna är och att vi kommer att sakna dem. I Insektskören försöker jag tillsammans med de människor jag samarbetar med ändra på vår syn på insekter. Jag vill förändra bilden av insekter som obehagliga skadedjur till något väldigt fascinerande och livsavgörande. Nu kom jag bort lite från frågan om humor. Men i exemplet Insektskören så använder jag humorn för att förändra en vedertagen berättelse och öppna upp dörren till reflektionsrummet som så ofta är stängd.