Parrhesia?

———————————— den 20 maj 2019 ——————————— 

Cecilia Gelin: Eleni Kamma, du intresserar dig för “parrhesia”. Varför och hur har det ämnet blivit särskilt intressant för dig?

Eleni Kamma: För en grekisktalande som jag är det inget speciellt eller exotiskt med ordet “parrhesia”. Etymologiskt är det ett sammansatt ord som består av orden παν (=allt) + ρήσις (att tala, uttryck, eller en författares passage) [1], rent litterärt betyder det «alla ord» eller «att tala om allt».

En grekisk ordbok online definierar parrhesia som: A) fritt uttalande av åsikt, att uttrycka sin åsikt med mod och innerlighet och B) athyrostomia – att slarvigt och respektlöst uttrycka sin åsikt. [2]

Ämnet berör framför allt ett gammalt minne för mig: att vara rädd för att bli hörd som barn, att vara rädd för att muntligt framföra något offentligt. Många år senare, under en residensperiod i Istanbul 2013 slogs jag av den lekfulla, humoristiska och skarpt kritiska attityden bland de protesterande i Ghezi parken. Att bevittna deras användning av teatrala grepp för att hävda sin sak hjälpte mig att upptäcka lekar som använde såväl traditionella och lokala teaterformer som det samtida åter-artikulerandet av offentliga rum. Det fick mig också att ifrågasätta hur lokala praktiker för protest och yttrandefrihet kan vara relevanta för socialt engagerade praktiker inom samtidskonsten.

Cecilia Gelin: Hur arbetar du för att utveckla dina metoder för att undersöka “parrhesia”?

Eleni Kamma: Sedan 2016 arbetar jag med Möbius band som skiftar eller cirkulerar från mig som enskild konstnär (genom teckningar och objekt), till dialektala samarbeten (som tidskriften Paroikeo, muntliga framställningar, performativa evenemang, kortfilmer) och att skriva.

Mitt forskningsområde undersöks genom en cirkulations/spridningsprocess inom vilket koncept som kommunikation, dialog och lyssnande framförs kontinuerligt och utsätts för konstant prövning.

Jag undersöker förutsättningarna för ett öppnande av parrhesiastiskt rum genom att använda konstnärliga verktyg och metoder. Jag har skapat ett spel som består av flera parrhesisastiska karaktärer (t ex den fulle/a, den galne/a, den arge/a etc). Jag föreställer mig och tänker genom dessa karaktärer och deras möjliga interaktioner i en rad av försök, evenemang och manifestationer som är inspirerade av konstnärliga underhållningsmetoder som skratt och överdrift kring det förgångna som ifrågasätter hur parrhesia kan prövas ut, framföras, undersökas.

Helaren/Den som tar omhand är en av dessa karaktärer. Jag kommer att utveckla denna karaktär ytterligare under min vistelse i Varberg. Jag ägnar mig just nu åt intensivt lyssnande; genom att transkribera intervjuer och diskussioner med lokala deltagare för att utveckla ett slags manus för Helaren.

Cecilia Gelin: Efter ett par veckor i Varberg är det något speciellt som överraskar dig eller har blivit särskilt intressant för dig?

Eleni Kamma: Jag är särskilt intresserad av användandet av olika former av konstnärliga uttryck när det gäller egenomsorg. Jag är fascinerad av de paradoxer som är inarbetade i historien om det svenska hälsovårdssystemet och de olika vändningar jag upptäcker. Å ena sidan är jag imponerad av intresset för innovativa sätt att arbeta med olika socialgrupper, som en önskan om inkludering och strävan efter att uppfylla demokratiska ideal med hälso- och sjukvård. Å andra sidan är jag förbryllad över de beskrivningar av hälso- och sjukvårdssystemet som jag fått genom flera av de som jag har intervjuat och de som deltagit i diskussioner, som snarare ger uttryck för att det är en rigid och oflexibel struktur i vilken man antingen passar in (genom att uppfylla vissa kriterier), eller inte. Jag är intresserad av att lyfta fram sådana frågor genom att utveckla en kort koreografi för Helaren/Den omhändertagande. Hur kan vi tänka kring uppfattningen om tid i relation till egenomsorg? Hur skulle Helaren/Den omhändertagande som individ ta hand om sig själv i Kallbadhuset, ett byggnadsvittne för kollektiv egenomsorg i Varberg?

[1] “Dictionary of Greek Language,” s.v. “rhesis,” Λεξικό Αρχαίας Ελληνικής Γλώσσας (Α, Β, Γ Γυμνασίου), accessed July 7, 2018

(Översättning: Eleni Kamma).

[2] “Basic Lexicon of Ancient Greek,” s.v. “parrhesia,” Portal for the Greek language and language education, Centre for the Greek Language, accessed July 7, 2018

(Översättning: Eleni Kamma).