Om public secrets

———————————— den 20 maj 2019 ————————————

Cecilia Gelin: Du undersöker public secrets, gemensamma hemligheter, i din konst. Varför och hur har det blivit föremålet för dina undersökningar?

Crystal Z Campbell: Benämningen public secrets är en form av oxymoron, ett begrepp där orden står i motsatsförhållande till varandra. Jag tycker om de motsägelser som begreppet omfattar, men också vad det innebär i verkliga livet att upprätthålla en “public secret”. En public secret är en form av kunskap som delas och upprätthålls av alla. Jag fascineras av de lokala, regionala och nationella hemligheter som finns i våra dagliga liv. Var ligger rädslan, nöjet, funktionen, åtrån och politiken i att upprätthålla en “public secret”? Hemligheter och egenomsorg bland individer, kollektiv, ideal och nationer är sammanlänkade genom glädje, åtrå och politik.

Cecilia Gelin: Kan du berätta om hur du arbetar med public secrets/ offentliga hemligheter?

Crystal Z Campbell: Jag gjorde ett projekt när jag var residenskonstnär på Vermont Studio 2007. Jag gick runt i staden och samlade in public secrets och det fungerade på sätt som jag inte hade kunnat föreställa mig.

För Art Inside Out planerar jag en version av en liknande insamling, just nu funderar jag på hur insamlade public secrets kan översättas till ett slutgiltigt arbete.

Cecilia Gelin: Efter ett par veckor i Varberg är det något som överraskar dig eller har blivit särskilt intressant för dig?

Crystal Z Campbell: Jag föreställde mig att jag skulle behöva översättning, men jag har förvånats över hur mycket översättning som jag har känt varit nödvändig sedan jag kom till Varberg. Vad som delats med konstnärerna sedan vi kom hit har varit väldigt generöst. Men jag funderar över de public secrets jag inte fått ta del av än.

———————————— den 18 juni 2019 ————————————

Cecilia Gelin: Vad är din uppfattning om egenomsorg nu när du har varit i Varberg under sex veckor och upplevt egenomsorg på plats? – I förhållande till din research och ditt eget konstnärliga arbete och i jämförelse med hur du tänkte kring egenomsorg när du sökte till residenset?

Crystal Z Campbell:  Efter att ha varit i Varberg i sex veckor på detta residensprogram har jag frågor om egenomsorg. Jag kom till Varberg intresserad av egenomsorg i förhållande till nationalism, på dolda och synliga sätt. Jag behövde förlita mig på andra människor för översättning, men känner också att min research skulle behövt mycket mer tid och djupare kunskap i svenska för att analysera djupare. Jag frågade människor om deras tankar om egenomsorg och några visade mig snarare än berättade. Några menade att idén om att ta hand om sig själv är för individualistisk, medan någon annan noterade sambandet mellan utbrändhet och inflammation i kroppen. Vi hade till exempel en workshop med Hugo Tham, hans arbete visar att rörelse kan vara ett sätt att återanknyta kropp och själ, i synnerhet om det har blivit en frånkoppling genom sjukdomar som Parkinsons eller Alzheimers. Jag har funderat över vad egenomsorg betyder på en nationell och individuell nivå och hur dessa intressen fungerar tillsammans.

På ett personligt plan föreställer jag mig att egenomsorg inte har något med vare sig spa, en plats eller en handling att göra, utan att det i huvudsak är vad din kropp och din själ behöver för att återhämta sig. Och det kan också innebära arbete för vissa. Givet att jag var i Varberg för att göra research och arbeta med ett projekt, uppskattade jag närheten till naturen (skogen och havet liksom tillåtande besök på spa). Men jag tvivlar på att jag upplevde egenomsorg i dess sanna form i Varberg. Jag var hela tiden medveten om att jag var i spa-staden Varberg för att producera något i slutet av min vistelse, något egendomligt som kommer att utveckla sig under sommaren. Kanske stod det på vissa sätt i konflikt med egenomsorg ibland, men erfarenheten tar mig närmare till att föreställa mig villkoren för de möjligheter och motsägelser som begreppet omfattar.