Intervju med processledaren Marie Silkeberg

Poeterna i residenset Plats. Poesi. Periferi har möjlighet att arbeta fritt men även att fördjupa sig i residensets tema. De har en erfaren handledare i Marie Silkeberg, som är poet, översättare och tidigare professor i litterär gestaltning vid Akademin Valand på Göteborgs universitet. Hon har också själv i text, ljud och poesifilm arbetat med platsspecifika praktiker.

I början, mitten och slutet av residenset är Marie Silkeberg med och introducerar det platsspecifika temat, samlar diskussionerna kring det och följer det kreativa arbetet.

Fem frågor och svar med Marie Silkeberg

1. Lyrikresidenset i Hylte har varit igång drygt i två veckor, som processledare träffar du poeterna varje vecka; hur ser ert arbete ut?

– Varje vecka betyder hitintills bara två gånger. Vi har pratat och diskuterat och läst dikter för varandra. Pratat om Hylte, om plats, om platsspecifik konst, det vi har sett och vad det är att skriva om det som man är mitt i. Som främling och nykomling. Hur Hylte ser ut från olika platser i Sverige, från Danmark, Finland och Kina. Och så försöker vi blanda alla de erfarenheterna, de nyss gjorda och de som alla kommer med och bär med sig, till något som kan bli ett uttryck.

2. Du är en Stockholmsbaserad poet och författare; vilken är din relation till periferi som är ett av residensens teman?

– Jag tänker inte riktigt så – att jag är baserad någonstans. Jag blir överväldigad av världen var jag än är. Och då blir det ett centrum. I relation till andra centrum, som har överväldigat mig. Det är så jag skriver och tänker och lever.

3. Ni har besökt Rydöbruk, Bonadsmuseet, Brunnsbacka sågkvarn och andra platser i Hylte kommun; hur arbetar ni med det platsspecifika i skrivprocessen?

– Poeterna arbetar var för sig. Poesi uppstår ur det oväntade, mitt arbete är att göra det möjligt, och att göra det mötet så intressant som möjligt. Det finns ett mellanrum mellan det en plats visar av sig själv – i guidade turer, i muséer, i konstnärliga uttryck genom tiderna – som bonader och fotografier – och den människa som under en intensiv period ser och utsätter sig för och söker upp allt detta, som de sex poeterna gör. I det mellanrummet kan något uppstå. Min ursprungstanke var att arbeta utifrån distinkta teman: Gräns, historisk bygd, skog/pappersbruk. Teman som jag valde utifrån det jag tog reda på om Hylte. Sedan har det växt ut i olika riktningar.

4. Hur ser du på poesins roll i vår samtid?

– Poesin kan göra det som ingen lägger märke till, som ingen vill prata om, som alla tänker på men inte har ord för, synligt och kännbart.

5. Vem är Marie Silkeberg?

– Ingen vet.